Bara för mig?
Alla vårar?
Eller mest den här kommande våren?
Bestämmer mig att se det från mina snurriga tankar och flackande ögon. Ögon som ännu bara ser det tjocka vita duntäcket. Som, om jag inte tar bort det från vissa växter innan det tinar och blir tungt kommer att knäcka grenar.
Det primära för mig den här våren är den fortsatta återhämtningen av funktioner på den brutna handen. Millimeter för millimeter och gradvis(!) förbättras rörligheten.
Senast uppmättes 20 mm avstånd innan långfingret når handflatans botten. 19 dagar tidigare var avståndet 30 mm.
Har fått ännu fler övningar, särskilt när det gäller att sträcka ut fingerlederna. Ska bli härligt att kunna få på handske istället för vantar.
Förbättringar på senare tid:
- Kan skära ostskiva, om är i begränsad bredd (1 cm)
- Kan hålla i tomt glas.
- Kan ha ner handen i ficka (beroende på fickans utformning)
- Kan greppa om ett kronljus, kort stund.
- Kan hålla i en telefon.
- Kan öppna skåpdörrar (ej med trycke)
- Kan fylla på decilitermått, högst halva, annars tappar jag den.
- Kan skära upp smalt bröd, baguette.
- Minskat behov att använda stödskenan.
Bland de närmaste målen är:
- Dra av lock på lypsyl
- Klämma ur schampoo
- Orka klippa med nagelklipp
- Orka vrida timer och pepparkvarn
- Kapa in fler millimetrar på knytförmågan.
Köra bil igen får vänta tills jag känner mig mycket mer säker på handens styrka.
Det är bara att fortsätta träningen; 10-20 minuter varje timme om dagen. Om jag vaknar på natten brukar jag passa på att böja och sträcka då också, för det stelnar till ruggigt snabbt.
Vårens fröer är sorterade i olika såsätt. En hel del av dem är det inte så bråttom med. Ser att chili fröna saknas. Plockade ett par från marken på Mauritius, det blir särskilt spännande med de fröna.
Det här var min mycket själviska vårlängtan, en annan dag en annan vår ser den annorlunda ut!
Fler inlägg med vårlängtanstema: http://blandrosorochbladloss.blogspot.se/2015/02/varlangtani-rest-my-case.html
/Anette
